söndag 12 februari 2012

MJ-skolan del 2: Märklins rälstyper


Innan bygget kan komma igång, måste man välja vilken typ av räls som ska användas. Det finns naturligtvis en uppsjö olika sorter - i synnerhet om vi tar i beaktande de olika skalor som finns. Jag har här inte berört varken valet av skala eller av märke eller tekniskt system. Detta är naturligtvis ett i många avseenden avgörande val, men jag tänker inte fördjupa mig i det här.

Själv kör jag Märklin i H0-skalan, och ska här kort uppehålla mig vid Märklins räls. Den som redan har bestämt sig för köra 2-räls/likström, behöver förstås inte fördjupa sig närmare i detta.

I dag tillverkar Märklin två typer av räls: C-rälsen (till höger i bilden ovan) och K-rälsen (i mitten). Tidigare fanns också M- eller metallrälsen (till vänster).

Alla tre typer fungerar för Märklinfordon. Den gamla M-rälsen kan alltså användas också för helt nya lok. Men för den som tänkt sig att köpa nytt, gäller det alltså att välja mellan K- och C-räls.

C-rälsens stora fördel är dess fantastiska användarvänlighet. Den är robust och mycket enkel att sätta ihop. Man är i stort sett garanterad att slippa störningar och problem. Rälsen är också snygg, åtminstone om den målas. C-rälsen har också vad som ska föreställa ballast (makadam). För att få detta att se riktigt snyggt ut, behöver det kanske kompletteras med ytterligare lite grus, samtidigt som rälsen måste så att säga byggas in i de fall där man önskar sig en mindre framträdande ballastering (exempelvis på stationer).

Fördelen med K-rälsen är nog framför allt att det här finns flexräls. Det är alltså räls som användaren själv kan böja till efter eget tyckte och smak. Det möjliggör mycket slanka kurvor. Nackdelen är att det kan vara lite krångligare att sammanfoga flexräls (de måste ju också sågas till i rätt längd, och därefter sättas ihop med hjälp av särskilda kontaktbleck). K-rälsen måste också ballasteras för hand.

Det går att få det snyggt med båda rälstyperna. Med K-rälsen finns en större frihet, och nog också en större potential att få det riktigt, riktigt snygg. Nackdelen är att det är krångligare och tar längre tid.

På min anläggningar använder jag K-rälsen på alla synliga avsnitt. I det fördolda använder jag både C-räls och gammal M-räls. Alla tre rälstyperna går att kombinera med särskilda övergångsskenor.

Om jag skulle börja på en ny anläggning i dag och köpa helt ny räls, skulle jag nog tänka över valet av räls ännu en gång. Kanske skulle jag landa vid en kombination av de två rälstyper som saluförs i dag: K-rälsen för en större frihet på vissa delar - och C-räls på resten av anläggningen, helt enkelt eftersom C-rälsen är så enkel och driftssäker.

När det gäller rälsen finns ytterligare några saker att tänka på. Som nämndes tidigare är så stora kurvradier som möjligt alltid att eftersträva. Även de största kurvradierna på modelljärnvägen är i de allra flesta fall mycket snävare än förebilderna. Vidare bör i möjligaste mån slanka växlar användas. Dessa är snyggare och mer realistiska.

7 kommentarer:

  1. Som du antyder finns det ju många olika många sorters räls genom åren. På 50-talet fanns ännu massiv mässingsräls med heldragen strömskena i mitten och denna ersattes sedan av ett icke-massivt järn i skenan vilket man uppfattade som "billigt". Radierna på den tiden var givna - det fanns alltså bara en radie. Utveckling har faktiskt gått framåt!

    SvaraRadera
  2. Hej Peter!

    Ja visst har det hänt mycket! I dag tycker vi att den heldragna linjen i mitten är ful och orealistisk. Även punktkontakterna kan ju störa jämfört med den i det avseendet mer realistiska likströmsrälsen, även om punktkontakterna ju är ganska diskreta!

    SvaraRadera
  3. Hej! Hittade din blogg av en ren händelse när jag googlade på "M vs C skena". Har en gammal märklinbana sedan jag var liten (M-skena) och blev fundersam på skillnaden mellan dessa typer. Kul att läsa lite på din blogg!

    SvaraRadera
  4. Hej1
    jag funderar på att bygga om min bana som består av M rälsen,
    skulle gärna vilja ha tips!
    vilken är bäst? K eller C ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Det beror lite på! Den stora fördelen med K-räls är att det finns flexräls (du kan böja rälsen själv efter behov); den stora fördelen med C-räls är att den är mycket lätt att bygga ihop!

      Radera
  5. Finns det modelltåg som får sin ström från ledning ovanifrån också? Det är ju än mer verkligt än från spårskenorna, och borde väl gå att få till det också tycker man…eller?

    Matte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis, det finns det faktiskt. Om man kör analog drift kan det också finnas fördelar med att ta strömmen från luftledningen, eftersom man då kan köra två tåg oberoende av varandra på samma spår - där ett av tågen får ström från rälsen och det andra från luftledningen.

      Radera