lördag 20 december 2014

Lite tågmusik



Den uppmärksamma följaren av Tågbloggen känner till att ett av mina specialintressen är att närma mig järnvägen ur ett kulturhistoriskt perspetiv.

Som jag tidigare berört här på bloggen finns det verk med järnvägstema inom snart sagt alla konstformer. Detta gäller inte minst inom musiken. Antalet låtar som på ett eller annat sätt nämner tåg och järnvägar är otroligt stort. Här är fem trevliga tågstycken att blanda upp den tjatiga julmusiken med under helgerna:

1. Lundbyes jernbanegalopp: Stycket är välbekant för de flesta svenskar tack vare det populära tv-pgroammet På spåret. Detta är ett relativt tidigt exepel på järnvägsmusik. Liksom i Kraftwerks Trans Europa Express (se nedan) är ljud som härmar eller associerar till järnvägen en del av musiken.





2. Glenn Miller: Chattanooga choo choo: Säga vad man vill om musiken, men texten är ett bra exempel på hur järnvägsresandet kunde skildras





3. Johnny Cash: Wabash Cannonball: Ännu en hyllningssång till järnvägen





4 Johnny Cash: I've got a thing about trains: Här slås en helt annan ton än i de föregående låtarna an, Detta är en sorgesång över ett döende transportmedel. Cash sjunger om hur han kommer att sakna järnvägsresandet den dag det försvunnit.



5. Kraftwerk: Trans Europa Express/ Trans Europe Express. Kanske den bästa tåglåten av dem alla? Finns i både engelsk och tysk version. Klippet är från en konsert, där även en tillhörande musikvideo spelas upp. Den är en del av verket, så titta ordentligt när du lyssnar! Kraftwerk sysslar ju otroligt mycket med teknik, och gruppen har en modernistisk och teknikoptimistisk framtoning på ett sätt som egentligen är otidsenligt, vilket gör att framstegsoptimismen blir nostalgiskt färgad.









söndag 7 december 2014

Trafiknostalgisk utflykt

Trafik-Nostalgiska förlaget, som bland annat gett ut min bok om järnvägsreklam, anordnade i helgen en utflykt i trafikhistorisk anda, under vilken jag hade äran att få deltaga.

Resan gick först till det föga kända "Arlanda flyghistoriska samlingar", där många historiskt intressanta flygmaskiner fanns att beskåda, bland annat nosen till Dana Viking, det plan som kraschade i Gottröra 1991.

Ehuru detta flyghistoriska museum var ytterst intressant och sevärt, gladda jag mig om möjligt ännu mer när det stod klart att resan skulle fortsätta med tåg.


Detta skedde med Saltsjöbanan, vars reguljära tåg ju redan börjar bli historiskt intressanta. Emellertid var det inte med ett av dessa utan med en drygt 100 år gammal motorvagn med tillhörande manövervagn, som vår resa skulle ske.


Salstjöbanan var en av de första i Sverige att elektrifieras, och motorvagnen kommer från denna tid.

Resan gick till slutstationen Saltsjöbaden, där mat intogs ombord.


Bilden till höger visasr styrhytten i tåget. ASEA:s gamla logga med hakkorset är det kanske inte många som mins längre, men så såg den alltså ut när detta tåg byggdes. När nazisterna kom till makten 20 år senare var loggan förstås inte längre lika gångbar, och byttes ut.

söndag 23 november 2014

I dag rapporterar SVT om ett mycket allvarligt tillbud på järnvägen den 4 november, då två tåg ska ha varit nära att frontalkrocka.

Händelsen inträffade alltså redan för en tid sedan och flera andra medier har rapporterat om den före SVT, men det är först nu den blir mer allmänt känd (jag visste inte heller om den).

En sådan här händelse anses ju vara omöjlig, att två tåg inte ska kunna växlas in på samma spår och riskera att krocka är ju en rätt grundläggande säkerhetsåtgärd och ända sedan tågtidernas begynnelse har det skapats sinnrika och - oftast - helt idiotsäkra system som ska omöjliggöra detta.

Men det omöjliga har nu tydligen ändå hänt. Enligt vad jag förstår är den aktuella stationen/ställverket felkonstruerat - och har så varit i typ 25 år!

Det har gjort att tågvägen för Tågkompaniets tåg har lösts upp för tidigt, och tågväg istället automatiskt lagts för det väntande SJ-tåget, vilket innebär att en växel har lagts om för tidigt och Tågkompaniets tåg kört in på SJ-tågets spår. Som tur var hann lokföraren stanna tåget innan någon olycka skedde.

Det är förvisso oerhört anmärkningsvärt att något sådant kan ske. Än märkligare är att det inte skett tidigare, med tanke på att konstruktionsfelet är gammalt. Men uppenbarligen måste ett flertal olyckliga faktorer vara uppfyllda för att det som nu skedde ska kunna ske.

Då känns det tryggare att hålla på med modelljärnväg, där urspårningar och krockar sällan medför personskador. I dag har det sista spåret vid personbangården lagts, ett spår som är avsett för gods och som anlägger det lilla godsmagasinet och en lastramp (spåret till vänster i bilden nedan, med godsvagnar).




Vidare har ytterligare en del justeringar av banan gjorts, så att trafiken nu tros kunna löpa någorlunda säkert och tryggt.


onsdag 5 november 2014

Nytt hus




De nya hus som jag omnämnde i det förra inlägget kommer från Auhagen och ingår i samma serie/gata med stadshus som fanns redan på anläggningen i förra tågrummet.

Modellerna från Auhagen är trevliga och kan bli verkligt fina, även om de liksaom alla plastmodeller måste målas för det plastiga intrycket ska försvinna.

Baksidan av husen, mot gården, är betydligt enklare än de fina fasaderna mot gatan.

























söndag 2 november 2014

Stort intresse för MJ

Helgens MJ- och hobbymässa tycks ha dragit en ansenlig publik, åtminstone var det tidvis trångt när jag besökte Stockholmsmässan i Älvsjö nu på söndagen. Ännu en gång bevisas att modelljärnvägar lockar många och att många tycker om att titta på modelltåg.
En för mig ny och trevlig anläggning var Edensky såg i 0-skala (1:45) (bilden ovan). Eftersom den avbildar smalspår 891 mm, och sådan räls inte finns i denna skala, har rälsen byggts för hand, enligt den information som gavs i anslutning till anläggningen. Imponerande.
I en klass för sig på H0-sidan stod även i år Jan Gissbergs moduler, som dock var i det närmaste omöjliga att fotografera eftersom man satt upp plast som skydd. Synd, men kanske nödvändigt för att skydda från klåfingriga åskådare.
Modulerna bjöd annars, liksom den rullande materielen, på stor variation. Ovan ett Green cargo-tåg som ser overkligt grönt ut på denna bild. Nedan en trevlig industrimiljö.
 Även amerikanska tåg trafikerade banorna (ovan) sida vid sida med de svenska (nedan)
På plats var som vanligt ett stort antal handlare. Jag köpte två stadshus från Auhagen, som ska passa till de jag har sedan tidigare. På den nya anläggningen finns relativt mycket plats för stadsmiljöer. Mer om huset i senare inlägg.

Trevligt att se var också att Trafik-Nostalgiska förlaget, som bland annat gett ut min bok om järnvägsreklam, fanns bland utställarna och sålde sina böcker till förmånliga priser.



lördag 1 november 2014

Mer elarbete och fler provkörningar

 Arbetet med att få banan körbar går vidare. Nu är alla spår ordentligt anslutna. Detta har krävt en hel del jobb, eftersom det inte går att räkna med att skarvarna mellan Märklins flexräls fungerar tillfredsställande när det gäller eltektrisk kontakt till mittledaren.
Den som enbart använder c-räls har det betydligt lättare, men flexrälsen har ju sina andra fördelar. Det innebär hursomhelst att varje avsnitt med flexräls måste få en egen elektrisk anslutning via kabel, för att garantera en säker strömförsörjning över hela anläggningen.
När nu detta är gjort har provkörningar gjorts.
Några större kontaktproblem har det inte varit. Men förutom det eletriska måste även banans beskaffenhet i övrigt testas; finns det känsliga ställen, där risken för ursårning är stor?
För detta ändamål har ångloket på bilderna ovan satts in, Baureihe 45. Detta är Tysklands största ånglok. Tack vare sin oerhörda längd är loket extra känsligt för ojämnheter i banan - det vill säga om detta lok klarar provkörningen, får banan anses vara godkänd.
Mycket riktigt uppdagades några ställen, där det slirade eller spårade ur. Detta ska nu åtgärdas.

Förutom prokörningar fortsätter elarbetena med att ansluta växlarna. Anläggningen innehåller nu ett 30-tal växlar.
Så här ser stationsområdet ut i dag. De båda rälsen längst till vänster  bör byggas in så att de blir dolda

onsdag 29 oktober 2014

Nya perronger

Den nya stationen blir större än den gamla, och då
krävs givetvis nya plattformar. Modellen kommer från Auhagen.

söndag 19 oktober 2014

Provkörning!






En stor dag i nya tågrummet! För första gången har ett lok trafikererat delar av den nya banan.

Nu har all räls lagts, och en del av den också elektriskt anslutits - vilket möjliggjort en provkörning på det nya stationsområdet.

Härnäst vidtar inkoppling av resterande spår, innan arbetet med elektrifiering av växlar och signaler kan börja.

Spårläggningen och den elektriska inkopplingen har denna gång gjorts ytterst noggrant, vilket förhoppningvis ska borga för en säker drift; återstår att se och hoppas på att de äldre delarna, som flyttats från förra tågrummet, också ska fungera tillfredsställande efter restaurationen.

söndag 5 oktober 2014

Provkörning inom synhåll?


Arbetet i tågrummet går framåt, ehuru detta ännu inte avspelgar sig på ett sådant sätt att det är möjligt att visa några spektakulära bilder här på Tågbloggen.

I dag har en del grovarbete gjorts i form av att de profiler, som bär upp landskapet i skärningen mellan de isärtagbara sektionerna på anläggningen, har sågats till och monterats. Därmed är förhoppningsvis nu det mesta av sådant som skapar damm och oväsen över, och mer njutningsfulla arbetsuppgifter är att vänta. Dit hör till att börja med att lägga all ny räls på ett bra sätt. Därefter vidtar en del elektriskt arbete, innan det är dags för en första provkörning av banan.

Därefter följer elektrifierningen av växlar och signaler. Först när det tekniska fungerar felfritt, kommer landskapsbygget på de nya delarna att påbörjas.

Bilden visar skuggbangården, som nu har fått en "vägg" mot sin grannsektion.

söndag 21 september 2014

Museidag i Gävle


Ångloket F 1200 fyller 100 år i år, något som Tågbloggen har uppmärksammat tidigare. F-loken torde vara bland de vackraste svenska. Detta exemplar är känt också för att det var inblandat i Sveriges hittills värsta tågolycka, i Getå 1918.

Den gångna helgen drog loket tillsammans med ett B-lok det så kallde Årgånståget från Stockholm till järnvägsmuseet i Gävle.

Tåget var mycket trevlig. Det stannade i Uppsala för påstigning och för att ta vatten. I Örbyhus gjordes ett stopp för kontroll av loken (bilden ovan).

Väl framme i Gävle kördes tåget i triangel för att kunna komma in med loken först till museet, där F 1200 givetvis mötte många beundrare (nedan).
 På järnvägsmuseum finns också många fina elektrolok, som dessa båda D-lok.
Museidagen innebär bland annat att flera tåg och lok är i trafik, och att det finns möjlighet att besöka magasinet. Dit gick både rälsbuss och en ångpendel, med lok i vardera ändan (nedan lok litt. K)

 Vid magasinet fanns många sevärda lok, som malmloket DM3 och ett rapidlok.


I magasinet var det marknad för bland annat modelljärnväg och böcker. Trafiknostalgiska förlaget var där och sålde bland många andra titlar även min bok Järnvägsreklam, Snabbt bekvämt och billigt med hela folkets järnväg. 
Ett B-lok drog ångpendeln från museet till magasinet. Det oljeeldade B 1428 har enligt museet stått i beredskapsskjul fram till helt nyligen.
Gävle Central.

tisdag 9 september 2014

Kort uppdatering från Tågrummet


Så här ser det blivande stationsområdet ut nu. Räslen är fortfarande helt provisoriskt utlagda, men underlaget är färdigbyggt och spårplanen i grova drag fastställd. Det blir fem spår för persontåg på bangården, med tre plattformar. Därtill ett spår för gods. De två spåren längst till vänster i bilden angör ej själva stationen. Bakom fotografen börjar skuggbangården.


söndag 7 september 2014

Finare finns inte


Nej, mycket bättre än så här blir det inte för en tågnörd.
Denna helg har både södra stambanans 150-årsjubileum och ånglokets F 1200 100-årsjubileum firats. Detta med ett  tåg från Malmö till Stockholm, draget av dubbla ånglok. Först gick just F 1200, följt av  det oljeeldade B 1316. F 1200 är det lok som 1918 var med i Getåolyckan, Sveriges värsta tågolycka.
Loket bärgades och reparerades efter olyckan. När ångloken fasades ut i Sverige såldes det till Danmark, där det var i trafik i många år. Numera finns det på Sveriges järnvägsmuseum.

Jag beundrade detta fantastiska tåg i Nyköping. Bilden ovan visar när det är på väg in mot Nyköping C.
 Vid stationen gjordes ett halvtimmeslångt uppehåll.
 Detta tåg följer ångtåget. Här bor personalen.
 I Nyköping tog loken vatten.
På väg ut från Nyköping C mot Södertälje och Stockholm.

lördag 16 augusti 2014

Uppdatering från tågrummet


Den gamla anläggningsdelen, som flyttats hit till det nya tågrummet, är nu ihopsatt igen, och bygget av de nya delarna kan gå vidare.

Bilderna visar det nya stationsområdet, och det går nu att få en ganska god uppfattning om hur det kommer att se ut i framtiden, trots att spåren ännu inte är monterade, för att inte tala om att landskap och all annan gestaltning ligger långt i framtiden.


Det senaste inköpet till anläggningen är banvall från Woodland scenics. Banvallen är gjort i skumplast, och ska förhoppningsvis passa bra till K-rälsen.

lördag 2 augusti 2014

Den nya stationen

Ungefär så här kommer den nya personbangården att se ut. Efter att ha köpt nya växlar och räls, ska det nu förhoppningsvis finnas tillräckligt, vilket jag också försökt förvissa mig om genom att helt provisoriskt och ungefärligt placera ut växlar och spår.

Det kommer att finnas tre plattformar på stationen. De plattor som spåren på bilden vilar på har inte heller de, som synes, fått sin slutliga plats. Därmed är det inte omöjligt att tänka sig, att det kommer att finnas mer plats till vänster om spåren, där eventuellt en länga stadshus kan bli en bra fond. En variant är också att lägga de båda spåren längst till vänster, som inte ligger vid någon perrong, i tunnel.

Bakom fotografen ska en dold uppställningsstation byggas i kombination med en vändslinga.

måndag 21 juli 2014

Utbyggnaden har börjat

Den nya anläggningen i det nya tågrummet kommer att skilja sig från den gamla. Den blir mer avlång, och totalt sett också större, varför det behövs flera nya bord, som det hela kan vila på. Därmed handlar det återigen om grundarbete, och det är mycket jobb kvar innan trafiken kan återupptas, för att inte tala om när det nya landskapet är färdigt.

Nu har jag snickrat ihop två nya bord, de som syns närmast i bilden ovan. Av underbyggnaden återstår nu endast två "mellandelar", som inte har ben, utan skruvas fast mellan två bord. Därefter kan arbetet med de nya spåren påbörjas.

Bilden ovan visar delar av den gamla anläggningen, som kommer att återanvändas. Bakom bergen ovan kommer en dold uppställningsbangård att anläggas. På andra sidan mellanväggen, som möjligen delvis kommer att rivas, kommer den nya personbangården att ligga.

måndag 14 juli 2014

Semestertips för tågnördar

Många påbörjar i dessa tider sin sommarsemester. Den som ännu inte har planerat alla sina lediga dagar, kan med fördel göra en utflykt till sydvästra Tyskland, där sevärdheterna för tågturisten ligger tätt.

I södra Hessen, Baden-Württemberg och Bayern finns en rad järnvägsmuseer och modelltågsanläggningar att bese.

I Darmstadt-Kranichstein, strax söder om Frankfurt am Main, finns ett fint järnvägsmuseum. Tågbloggen har tidigare skrivit om detta museum, läs här.

Något längre söderut, i Fürth (Odenwald -ej att förväxla med Fürth utanför Nürnberg!), finns en mycket fin modelltågsutställning, som jag besökte nyligen. Modellbahnwelt Odenwald består egentligen av flera fristående anläggningar. Här finns flera mindre och halvstora anläggningar med motiv från Österrike, Schweiz, USA och Tyskland.

Absolut mest imponerande är den stora anläggningen med motiv från Ruhrområdet. Den har tidigare varit utställd i Oberhausen, som ligger i Ruhr, men har sedan dess köpts in av Michael Schumacher (ja, han heter så), som driver Modellbahnwelt Odenwald.

Modellbahnwelt Odenwald har inte byggt något från grunden i egen regi, utan köpt färdiga anläggningar som sedan har anpassats. Det hela började med en fin, men samtidigt ganska traditionell Märklinanläggning, som lär ha köpts för privata behov, något att leka med. Men ryktet spred sig, och när den fina Österrike-anläggningen köptes in började publiken strömma till.  När sedan Ruhr-modellerna inköpts,  nådde det hela en ny nivå. En ny stor hall fick tas i anspråk, och för ungefär ett år sedan kunde utställningen återinvigas.

Ruhranläggningen avbildar på ett modellriktigt sätt områden i Ruhrområdet under 1960-talet. Här få vi se stora stationer och rangerbangårdar skalenligt återgivna, liksom stora industrier som stålverk, koksverk och gruvor. Det hela är mycket fint byggt, och mycket imponerande (se bilder nedan)




Oberhausen Hbf är en av de stationer som visas i en realistisk modell. Den som har varit där känner genast igen sig.
 Anläggningen visar Ruhr när det ännu var Tysklands industriella hjärta.
Ovan syns Bochum-Dahlhausen i modell. Den stora rangerbangården har rivits, men lokstationen finns kvar och inhyser i dag ett fint järnvägsmuseum, som Tågbloggen har skrivit om tidigare.



 Det finns också en separat anläggning med motiv från Österrike.
Något sydväst om Fürth finns staden Heilbronn. Där finns det sydtyska järnvägsmuseet, med bland annat många fina ånglok.  Flera av loken är i kördugligt skick som 01 1066 och 01 150. Det preussiska P8-loket, 38 3199, kördes i våras där Tågbloggen hade turen att fånga det på bild vid Rhen. Bland loken finns också 23 105 och 86 457, som har lånats ut av DB-museet. 23 105 är det sista ånglok som levererades till DB. Tyvärr skadades det svårt vid en förödande brand i DB-museet 2005, precis som 86 457. Loken är nu till det yttre renoverade.


Efter Heilbronn fortsätter vi vår tågturistresa i sydvästlig riktning, och når Märklinstaden Göppingen.  Om denna stad har Tågbloggen skrivit i samband med Märklindagarna. Här finns Märklinmuseet, vars utställningsanläggningar visserligen inte är av världsklass, men ändå trevliga, och där det framför allt finns gamla Märklinprodukter ur firmans mer än 150-åriga historia att beskåda.

Efter detta uppehåll kan tågturisten med fördel fortsätta österut och lämna Baden Württemberg för västra Bayern. Här finns i den lilla staden Nördlingen ett fint järnvägsmuseum, som även det inhyser flera kördugliga ånglok och som med jämna mellanrum arrangerar körningar med sina veterantåg. Tågbloggen skrev om detta museum hösten 2009, läs gärna här.

Resan kan sedan gärna avslutas i Nürnberg. Här finns DB-museet, med många intressanta historiska järnvägsfordon och en lite äldre, men dock alltjämt njutbar modelljärnväg, som Tågbloggen skrev om 2012, läs här.

Den som inte orkar med hela programmet, kan naturligtvis göra ett urval, samt pausa längs vägen. Området vi rest genom är dessutom vackert, till exempel ligger den fina staden Heidelberg på vägen. Bergstrasse och Odenwald är vackra landskap, liksom området kring Göppingen. Här odlas vin, och tyskt öl är alltid gott. Den som vill se storstäder kan med fördel börja i Frankfurt och avsluta resan i München.